Vad folk ångrar i sitt liv

[Pelle]

Hittade en intressant artikel som är skriven i Guardian om vad folk ångrar i sitt liv. Tycker att detta är så intressant att människor fortfarande inte inser förens det är för sent, exempelvis att inte jobba bort hela sitt liv!!! Att inte följa sitt hjärta om vad man vill göra under sin livstid och att bortprioritera sina barn osv..

SÅ gör nu slag i saken och flytta ner till solen i Spanien.. skjut inte upp detta med att leva så som du vill leva ditt liv, dvs högre livskvalitet i form av bättre väder, trevligare folk runt dig osv.. Det finns lösningar på alla de problem man inbillar sig det innebär ;:;

Detta ångrar vi människor

1. Uppfyllt sina drömmar, i stället för att lyssna på andra.
– Det här var det vanligaste av allt. Många hade inte ens uppfyllt hälften av sina drömmar, och tvingades dö med den vetskapen. De önskar att de levt sina liv som de själva velat, och inte det liv som andra förväntade sig att de skulle göra.

2. Inte jobbat så hårt.
– Varje man sa likadant. De missade sina barns uppväxt och hade velat spendera mer tid med sina fruar. Alla män jag pratade med ångrade djupt att de hade låtit jobbet ta så stor plats i sina liv.

3. Vågat säga ifrån.
– Många människor höll tyst för att inte riskera vänskapen med andra. Som ett resultat av det fick de alltid böja sig och fick ett mediokert liv, utan chans att bli den de verkligen hade kunnat bli. Många utvecklade en bitterhet över detta.

4. Haft bättre kontakt med vännerna.
– Det är först på dödsbädden som de flesta människor inser hur mycket de saknar sina vänner. Och under de sista veckorna av livet är det svårt att få kontakt med alla. Många av patienterna hade haft fullt upp med sina egna liv och tappat kontakten med sina vänner. Alla saknade dem när de dog.

5. Tillåtit sig själva att vara gladare.
– Många förstod inte förrän på slutet att känna glädje är ett val man kan göra. De hade stannat i gamla hjulspår och behållit den familjära säkerheten. Rädsla för förändringar hade gjort att de låtsades vara nöjda med tillvaron, fast de i själva verket längtade efter att få skratta på riktigt och ha riktigt kul igen.




De har översatt artikeln i aftonblaskan.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14312905.ab

 

[McAber]

För min del har jag "syndat" mest mot den första punkten.
Men jag tycker att det mesta är inte svart eller vit, utan sk. gråzoner.
Att man inte levt ut sina drömmar i ännu högre utsträckning, trots att man vet att vi har bara ett liv, beror mycket på hänsyn till andra.
Familjen, vänner och tom husdjur, har bromsat svängarna en hel del.
Och ekonomi.
Tänker lite på dagens yngre människor som reser jorden runt under långa perioder, att varifrån tar de pengarna
Eller vad söker de?

 

[Anna Malaga]

Jag tycker artikeln är jätteintressant, säkert boken ocksâ.
Däremot tror jag att vi som är unga eller i medelàldern nu, inte alls kommer att ângra samma saker. Kanske kommer fler att ângra att de levt halva sitt liv pâ nätet, och statusuppdaterat varje timme
 andra sidan har vi mycket bättre kontakt med vâra vänner och är báttre pâ att bita ifrân och ta plats. Att följa sina drömmar ska ju "alla" göra nuförtiden.
Mängder av människor kommer till Costa del Sol för att uppfylla sina drömmar. Oftast öppna café eller retaurang, eller nâgon slags klinik. Oftast gâr det ât skogen.

 

[PeterLarsson]

För min del har jag "syndat" mest mot den första punkten.
Men jag tycker att det mesta är inte svart eller vit, utan sk. gråzoner.
Att man inte levt ut sina drömmar i ännu högre utsträckning, trots att man vet att vi har bara ett liv, beror mycket på hänsyn till andra.
Familjen, vänner och tom husdjur, har bromsat svängarna en hel del.
Och ekonomi.
Tänker lite på dagens yngre människor som reser jorden runt under långa perioder, att varifrån tar de pengarna
Eller vad söker de?

Väldigt sant det du säger McAber, håller med dig verkligen det du säger att det är till stor del pga hänsyn till andra! Ville själv inte iväg permanent då mina gamla föräldrar var kvar i livet, de skulle ha lagt någon slags skuld på mig om jag hade åkt iväg innan, vilket jag kände när man bara var iväg ett halvår åt gången likaså.

 

[lovisa]

Kanske kommer fler att ângra att de levt halva sitt liv pâ nätet, och statusuppdaterat varje timme

så sant som det är sagt thumb socialnätverkens baksida, blir stressad bara jag hör ordet twitter dios mio säger jag bara! ))

 

[McAber]

Jag tycker artikeln är jätteintressant, säkert boken ocksâ.
Däremot tror jag att vi som är unga eller i medelàldern nu, inte alls kommer att ângra samma saker. Kanske kommer fler att ângra att de levt halva sitt liv pâ nätet, och statusuppdaterat varje timme
 andra sidan har vi mycket bättre kontakt med vâra vänner och är báttre pâ att bita ifrân och ta plats. Att följa sina drömmar ska ju "alla" göra nuförtiden.
Mängder av människor kommer till Costa del Sol för att uppfylla sina drömmar. Oftast öppna café eller retaurang, eller nâgon slags klinik. Oftast gâr det ât skogen.

Visst, "det där jävxx nätet"!!
Men å andra sidan, det är påvisat att vi är sociala varelser och har ett behov av kommunikation. (precis vad jag ägnar mig nu åt) Likadant har vi en nästan konstant behov att färdas (ca 2 timmar/dygn).
Livet i verkligheten är ofta väldigt frakmenterad och någon "meningsfull" samtal sker allt mer sällan. (bland mina vänner) mest blir det typ "goddag yxskaft" och allehanda fraser, mer hinner man inte.
Det är där nätet fyller en funktion, åtminstone för mig...
Men twitter och facebok är en överkurs för mig, om jag skall utrycka mig diblomatiskt. Jag har en sådan där gammaldags mobil också som har jättestora siffror och ingen kamera, och saknar definitivt möjlighet att koppla upp sig med..