Kjell Fohrman
Känd medlem
Kontakt
Tänkte "skriva av mig" om en annan sak som är nog så viktig om man väljer att bo hela eller en del av året i Spanien och om man som jag inte kan spanska. Innan jag köpte lägenhet i Torrevieja så läste jag i många forum om hur lätt det är att få kontakt med andra människor och att de svenskar som bor där "tinar upp" när de kommer ner och är mycket öppnare därnere än de är härhemma!!!!!!!!!!
Hur har det då blivit för mig - först kanske en liten "varudeklaration" av mig själv. Jag är definitivt inte "supersocial" utan lutar väl i så fall mer åt "ensamvargshållet". Det är väl lite mer som så att jag faktiskt inte måste ha en social kontakt utan klarar mig rätt bra själv. Så detta är jag och jag kan INTE hålla med om att folk är mer sociala i Torrevieja än i Partille. Man pratar inte med varandra på bussen vare sig i Torrevieja eller i Partille. Jag borde kanske ha blivit lite "varnad" när jag var därnere något år innan jag slutligen köpte min lägenhet. Jag hittade då en intressant lägenhet via en mäklare och åkte därefter ensam ut till området/gatan där lägenheten låg för att prata lite med grannarna om hur det var att bo där. Jag träffade då på flera människor som bodde där men när jag frågade dom (på lättförståelig engelska) hur det var att bo där så tittade alla åt ett annat håll och verkade väldigt upptagna. Nåväl jag antog då att ingen av dom kunde ett ord engelska. Detta verkade dock underligt eftersom det dels var i ett "turistområde" och dels så såg de inte ut som "spanjorer" - nåväl det var de kanske ändå!!!!!!!
Nu bor jag i en urb. (Calas Blancas del Mar II) där mer än hälften av namnskyltarna (ca. 120 st) har "icke-spanska namn men det är förstås inte så många som är där just när man själv är där. Jag har varit där 3 ggr (i ca. 3,5 mån) och antalet lägenheter som det har lyst i på kvällen har varierat mellan ca. 10 st i februari till ca. 30 st i juni så det har inte direkt varit överfullt, men visst "träffar" man så gott som dagligen på folk som bor där. Men med 2 undantag (återkommer till dessa) så har inte en enda människa inom området tilltalat mig. När jag passerar någon så säger jag dock alltid hola/buenos dias/hello etc. (vad jag säger beror på personens ålder och "utseende" och tid på dagen) och nickar och ler lite. Då brukar de svara på samma sätt innan de går vidare - dvs det är ungefär som i Sverige. Inget mer.
jag nämnde 2 undantag
1/ de som jobbar i området (antingen i urb. eller som hantverkare i en lägenhet) de är alltid mer "aktiva" men de kan ju i regel bara spanska (som jag inte kan) och de bor heller inte i urbanisationen.
2/ det andra undantaget var dock en som just då bodde i området. Jag sa hello till honom (han som ut som en Nordeurope) och då blev han alldeles till sig och babblade på för fullt (antagligen var jag den förste som hade pratat med honom) men han kunde bara tyska så det var tyska som han berättade sitt "livs historia" på. Jag kan väl "några ord" på tyska så jag kunde väl föra en konversation med honom. Jag behövde ju inte säga så mycket för det var mest han som pratade. Dock visade det sig han "bara" hade en hyrt en lägenhet där så sannolikheten är väl minimal att jag träffar på honom igen.
Nåväl någon kanske menar att det är mitt "skrämmande" utseende och röst som gör att folk inte vågar prata med mig. Kanske det, men fan trot. Jag hörde också om en ytlig bekant från mitt arbetsliv i Sverige (jag är idag pensionär) som hade köpt en lägenhet här nere. Han hade sålt sitt förtag i Sverige och skulle flytta ner till "det glada livet i Spanien". Han är verkligen "supersocial" (till skillnad från mig då) och har alltid haft lätt att få kontakt med människor här hemma i Sverige. Han flyttade ner, men kom hem igen efter några få månader och hans kommentar var - det var dom mest fruktansvärda månader han hade upplevt i hela sitt liv...….
Så vad kan man då göra för att söka kontakt med andra människor. Ja det finns nog en del som jag tänkte återkomma i ett annat inlägg.
Tänkte "skriva av mig" om en annan sak som är nog så viktig om man väljer att bo hela eller en del av året i Spanien och om man som jag inte kan spanska. Innan jag köpte lägenhet i Torrevieja så läste jag i många forum om hur lätt det är att få kontakt med andra människor och att de svenskar som bor där "tinar upp" när de kommer ner och är mycket öppnare därnere än de är härhemma!!!!!!!!!!
Hur har det då blivit för mig - först kanske en liten "varudeklaration" av mig själv. Jag är definitivt inte "supersocial" utan lutar väl i så fall mer åt "ensamvargshållet". Det är väl lite mer som så att jag faktiskt inte måste ha en social kontakt utan klarar mig rätt bra själv. Så detta är jag och jag kan INTE hålla med om att folk är mer sociala i Torrevieja än i Partille. Man pratar inte med varandra på bussen vare sig i Torrevieja eller i Partille. Jag borde kanske ha blivit lite "varnad" när jag var därnere något år innan jag slutligen köpte min lägenhet. Jag hittade då en intressant lägenhet via en mäklare och åkte därefter ensam ut till området/gatan där lägenheten låg för att prata lite med grannarna om hur det var att bo där. Jag träffade då på flera människor som bodde där men när jag frågade dom (på lättförståelig engelska) hur det var att bo där så tittade alla åt ett annat håll och verkade väldigt upptagna. Nåväl jag antog då att ingen av dom kunde ett ord engelska. Detta verkade dock underligt eftersom det dels var i ett "turistområde" och dels så såg de inte ut som "spanjorer" - nåväl det var de kanske ändå!!!!!!!
Nu bor jag i en urb. (Calas Blancas del Mar II) där mer än hälften av namnskyltarna (ca. 120 st) har "icke-spanska namn men det är förstås inte så många som är där just när man själv är där. Jag har varit där 3 ggr (i ca. 3,5 mån) och antalet lägenheter som det har lyst i på kvällen har varierat mellan ca. 10 st i februari till ca. 30 st i juni så det har inte direkt varit överfullt, men visst "träffar" man så gott som dagligen på folk som bor där. Men med 2 undantag (återkommer till dessa) så har inte en enda människa inom området tilltalat mig. När jag passerar någon så säger jag dock alltid hola/buenos dias/hello etc. (vad jag säger beror på personens ålder och "utseende" och tid på dagen) och nickar och ler lite. Då brukar de svara på samma sätt innan de går vidare - dvs det är ungefär som i Sverige. Inget mer.
jag nämnde 2 undantag
1/ de som jobbar i området (antingen i urb. eller som hantverkare i en lägenhet) de är alltid mer "aktiva" men de kan ju i regel bara spanska (som jag inte kan) och de bor heller inte i urbanisationen.
2/ det andra undantaget var dock en som just då bodde i området. Jag sa hello till honom (han som ut som en Nordeurope) och då blev han alldeles till sig och babblade på för fullt (antagligen var jag den förste som hade pratat med honom) men han kunde bara tyska så det var tyska som han berättade sitt "livs historia" på. Jag kan väl "några ord" på tyska så jag kunde väl föra en konversation med honom. Jag behövde ju inte säga så mycket för det var mest han som pratade. Dock visade det sig han "bara" hade en hyrt en lägenhet där så sannolikheten är väl minimal att jag träffar på honom igen.
Nåväl någon kanske menar att det är mitt "skrämmande" utseende och röst som gör att folk inte vågar prata med mig. Kanske det, men fan trot. Jag hörde också om en ytlig bekant från mitt arbetsliv i Sverige (jag är idag pensionär) som hade köpt en lägenhet här nere. Han hade sålt sitt förtag i Sverige och skulle flytta ner till "det glada livet i Spanien". Han är verkligen "supersocial" (till skillnad från mig då) och har alltid haft lätt att få kontakt med människor här hemma i Sverige. Han flyttade ner, men kom hem igen efter några få månader och hans kommentar var - det var dom mest fruktansvärda månader han hade upplevt i hela sitt liv...….
Så vad kan man då göra för att söka kontakt med andra människor. Ja det finns nog en del som jag tänkte återkomma i ett annat inlägg.
Last edited: