Hej engelsmän är flest i torre över 12000 happy
svenskkoloni varför?
- Thread starter lillamy
- Startdatum
Hej engelsmän är flest i torre över 12000 happy
ska bli spännande att se utvecklingen nu när det öppnar en kinesisk mäklare i Torre,,, och vad som händer med ryssarna nu när rubeln kapsejsat,,,
kanske blir ett annorlunda tjattrande på beachen i år
Hej ja mån ga ryssar är tvingade att hyra ut sina bostäder läste i www.spaniaavisen.nothink
Minerva
Medlem
En ganska underhållande diskussion, tack. ;-)
Själv tycker jag att bo/vistas på platser, där det finns flera nationaliteter ty det berikar det sociala livet.
Och här skall jag nog vara politiskt inkorrekt och påpeka, att det är nog enklast och roligast att sällskapa med sådana, oavsett nationalitet, som man har något gemensamt med, och om man är någorlunda förtrogen med deras seder, umgängesvanor, och att man DELAR dessa till en viss del. När jag bodde i Spanien umgicks jag gärna med svenskar och andra skandinaver, med britter, tyskar och mest nog med amerikaner (jag har bott i USA i drygt 30 år, betydligt kortare tid i de andra länder, Sverige inräknat). Spaniorer hade jag då få tillfällen att umgås med, men jag övade min spanska dagligen i affärer, restauranger och när jag råkade träffa en spansk granne i hissen eller vid simbassängen.
Tråkigt nog har jag totalt misslyckats att umgås med Polaker, trots att jag är född och uppvuxen i Polen och fortfarande behärskar språket väl, trots nästan ett halvt sekel sen jag lämnade det landet.
Varför har jag misslyckats med umgängesförsök med egna landsmän? De Polacker som bodde i Spanien då var inga expatpensionärer som roade sig dagarna i ända, de var unga arbetare, oftast byggnadsarbetare. Alltså vi hade nästan ingenting gemensamt. Inte ens språket, ty deras polska och min polska skilde sig påtagligt.
Det är nog enklast och minst ångestframkallande för svenska pensionärer - särskild de, som levde hela livet i enbart Sverige - att umgås med andra svenska pensionärer. Få vill nog göra det mer komplicerat. Skall vi misunna de det? Komma med moraliska pekpinnar?
Varför det? För den politiska korrekthetens skull?
Själv tycker jag att bo/vistas på platser, där det finns flera nationaliteter ty det berikar det sociala livet.
Och här skall jag nog vara politiskt inkorrekt och påpeka, att det är nog enklast och roligast att sällskapa med sådana, oavsett nationalitet, som man har något gemensamt med, och om man är någorlunda förtrogen med deras seder, umgängesvanor, och att man DELAR dessa till en viss del. När jag bodde i Spanien umgicks jag gärna med svenskar och andra skandinaver, med britter, tyskar och mest nog med amerikaner (jag har bott i USA i drygt 30 år, betydligt kortare tid i de andra länder, Sverige inräknat). Spaniorer hade jag då få tillfällen att umgås med, men jag övade min spanska dagligen i affärer, restauranger och när jag råkade träffa en spansk granne i hissen eller vid simbassängen.
Tråkigt nog har jag totalt misslyckats att umgås med Polaker, trots att jag är född och uppvuxen i Polen och fortfarande behärskar språket väl, trots nästan ett halvt sekel sen jag lämnade det landet.
Varför har jag misslyckats med umgängesförsök med egna landsmän? De Polacker som bodde i Spanien då var inga expatpensionärer som roade sig dagarna i ända, de var unga arbetare, oftast byggnadsarbetare. Alltså vi hade nästan ingenting gemensamt. Inte ens språket, ty deras polska och min polska skilde sig påtagligt.
Det är nog enklast och minst ångestframkallande för svenska pensionärer - särskild de, som levde hela livet i enbart Sverige - att umgås med andra svenska pensionärer. Få vill nog göra det mer komplicerat. Skall vi misunna de det? Komma med moraliska pekpinnar?
Varför det? För den politiska korrekthetens skull?
Last edited:
Väl talat. Sedan måste jag bara lägga till att det är så tråkigt att så ofta läsa om svenskar som skriver "ni klagar på invandrare i Sverige" som om det vore en absolut sanning om alla svenskar. Jag vill inflika att jag aldrig klagat på en enda invandrare utan tvärtom har full förståelse för att man söker sig till andra människor som man har saker gemensamt med.
Vi är på väg att flytta till Spanien och vi gör det för klimatets skull, samt för att vi älskar det internationella. Vi vill gärna plocka upp seder och kulturella egenheter från en mängd olika platser och suga ut det gottaste ur dem alla. Jag förvånas över att man fortfarande använder frasen "man får ta seden dit man kommer", eftersom det inte alls är vad integrering handlar om. Självklart skall man följa de lagar som gäller i det land man befinner sig, men fy vad tråkigt om alla alltid hade fallit in i samma led och aldrig tagit med sig nya erfarenheter från andra länder, vad fattigt livet skulle te sig då. Vi har invandrarna att tacka för så otroligt mycket, om de bara tagit seden dit de kom hade vi svenskar gått miste om mycket.
Vi ser fram emot att umgås med alla härliga människor vi träffar som vi känner att vi har glädje och utbyte av, människor vi kan skratta och ha trevligt med, eller känna oss förtroliga tillsammans med, alldeles oavsett var de kommer ifrån, om det så är Spanien, England, Ryssland, Italien - eller Sverige.
rocio
Aktiv medlem
Det var det klokaste jag läst i detta Forum på länge. Var och en får göra som den vill. Det ska inte kännas som ett tvång att lära sig spanska och integreras i den spanska vardagslivet om man inte vill. Det går utmärkt att klara sig med lite enkla spanska fraser och nöja sig med att umgås med skandinaver om man tycker att det känns enklast och tryggast. Man ska inte behöva skämmas för att man inte orkar eller vill försöka att "förspanska" sig. Sedan är det en annan sak att allt blir lite lättare om man kan göra sig förstådd något så när på spanska. Särskilt i en ev. nödsituation.
Men det känns ibland som att vissa tycker att det är lite "finare" att bo i en liten spansk by än att beblanda sig med skandinaviska Medelsvenssons. Det kan så vara för yngre personer att bo på "vischan", men vi pensionärer vill nog gärna ha nära till alla aktiviteter som en stad eller större samhälle kan erbjuda.
rocio
chr57
Medlem
Fast är det inte lite så många ser på invandrare i Sverige? Vi viskar lite; "Hade det inte varit bättre om de kom in i det svenska samhället istället?"
Jag skulle aldrig få för mig att flytta till ett nytt land och inte lära mig språket. Jag skulle kanske fortsätta umgås mest med människor från samma land som mig själv, men jag tycker det måste ses som självklart att lära sig språket. Jag skäms när jag läser om svenskar som flyttat till Spanien och som fortfarande knapp kan kommunicera på spanska efter flera år i landet.
Lite OT men kände att jag ville ge min 5 cent.
Lite OT men kände att jag ville ge min 5 cent.
Jag tror det stora skillnaden är att svenskar som flyttar till Spanien till stora delar är pensionärer eller människor som åker ner för att jobba. Den största delen av invandrarna som kommer till Sverige i dag är inte pensionärer eller människor som vill flytta till bättre klimat utan flyktingar som tvingas lämna sina hem på grund av bl.a. krig och förtryck. Då har nog många uppfattningen om att man ska "göra rätt för sig".
Jag har iaf aldrig hört något negativt om en tysk eller norsk familj som köpt sig en sommarstug i Sverige för att spendera sin tid här.
Pooh
Känd medlem
Så där tyckte jag också... tills jag bara kunde konstatera att min Spanska aldrig kommer bli ens i närheten av begriplig - trots att jag bott här flera år, och trots att jag inte umgås en massa med bara Svenskar. Tvärtom, de Svenskar eller andra "utlänningar" jag haft någon typ av umgänge med de senaste åren är räknade på ena handens fingrar,
Det är inte en fråga om vilja, men spanskan har visat sig vara ett oöverstigligt problem för mig, trots att jag generellt aldrig haft problem att lära mig språk.
Att jag jobbar 7 dagar i veckan ställer till det, så det är svårt att studera organiserat, men jag ser ingen anledning att någon annan ska skämmas för att jag inte har förmågan att lära mig spanska.
Det handlar väl väldigt mycket var man vill bo, Jag vill bo på en plats där jag direkt känner att trivs...För ca 25år sen var jag och maken nere i Torrevieja och var nära att köpa ett hus, men ångrade oss och avstod. När vi för 2år sen var nere i Torrevieja kände vi att här vill vi inte bo. Vi åkte från Xabia i norr till Carthagena i söder och kollade på platser. Sen hälsade vi på hos vänner i La Murada ( ca 30min bilfärd in i landet från Torre) och kände direkt att här trivs vi....Sen vill vi bo lite semi-på landet och då blir det lite utanför en "spansk" by. Visst alla pratar bara spanska, och jag kan väl göra mig hjälpligt förstådd, men det går ju att lära sig...Vi ser fram emot vårt nya liv i Spanien.
rocio
Aktiv medlem
Det är klart att man ska bosätta sig (helt eller delvis) där man känner sig hemma. Det jag menar är att dom flesta pensionärer som jag känner, upplever en trygghet och hemkänsla där det talas svenska och man kan umgås med likasinnade människor med mer välbekanta vanor s.a.s. Om man känner för att bo på landet eller mindre samhällen så ska man naturligtvis göra det. Det finns något för alla.
Så roligt för er att ni till slut hittade ert drömboende i La Murada, hoppas att ni ska trivas fortsättningsvis också thumb.
rocio
Så roligt för er att ni till slut hittade ert drömboende i La Murada, hoppas att ni ska trivas fortsättningsvis också thumb.
rocio
Emmisdemmis
Aktiv medlem
Hola,
Jag kategoriserar inte människor efter nationalitet.
För min del bor jag gärna där människorna är öppna, trevliga, respektfulla och vänliga. Sen är det en fördel om man kan kommunicera, men det brukar lösa sig.
Tråden handlar också om att vi klagar. Visst kan man klaga, och det gör nog alla.
Men man kan också välja sina tankar. Måste erkänna att vårt lilla hus i Spanien hjälper mina tankar ofta hemma i mörka och kalla Sverige. För lång vinter har vi.
Jag försöker också leva efter devisen konsten att vara snäll och att inte döma folk. Så bosätt er var ni vill, umgås med vilka ni vill. Det tänker jag fortsätta med.
Trevlig söndagskväll hälsar Emma
Jag kategoriserar inte människor efter nationalitet.
För min del bor jag gärna där människorna är öppna, trevliga, respektfulla och vänliga. Sen är det en fördel om man kan kommunicera, men det brukar lösa sig.
Tråden handlar också om att vi klagar. Visst kan man klaga, och det gör nog alla.
Men man kan också välja sina tankar. Måste erkänna att vårt lilla hus i Spanien hjälper mina tankar ofta hemma i mörka och kalla Sverige. För lång vinter har vi.
Jag försöker också leva efter devisen konsten att vara snäll och att inte döma folk. Så bosätt er var ni vill, umgås med vilka ni vill. Det tänker jag fortsätta med.
Trevlig söndagskväll hälsar Emma
rinconada
Känd medlem
Såhär kan det se ut i La Murada:
https://www.google.se/maps/@38.1727...ata=!3m4!1e1!3m2!1sz79u8ZBl2IOKRldS_j8Pyg!2e0
Fin liten pueblo.
https://www.google.se/maps/@38.1727...ata=!3m4!1e1!3m2!1sz79u8ZBl2IOKRldS_j8Pyg!2e0
Fin liten pueblo.
Ja det såg inte kul ut alls.
Och här är Tonos bar, där man får en kaffe, och två tostadas med tomatsalsa för 2 euro.
Bengt och Ulla, staden är jättefin, och vi kommer att bo strax utanför.
Där finns allt, och alla är jättetrevliga..
https://www.google.se/maps/@38.1736...!1e1!3m2!1sm8x8wrzrEMe-8H8vIUbXrw!2e0!6m1!1e1
Bengt och Ulla, staden är jättefin, och vi kommer att bo strax utanför.
Där finns allt, och alla är jättetrevliga..
https://www.google.se/maps/@38.1736...!1e1!3m2!1sm8x8wrzrEMe-8H8vIUbXrw!2e0!6m1!1e1
Joda det tror jag säkert att det är, men inte just där bara.
